Blogg

Här i vår blogg skriver vi brett om juridik och inte bara om brottmål. Det kan lika gärna handlar affärsjuridik eller familjerätt eller något annat juridiskt område.

Sida 2

Har du blivit utsatt för en våldtäkt?

5 dec 2017

I skuggan av det massiva Metoo-uppropet så träder allt fler kvinnor fram och berättar om sina egna erfarenheter kring sexuella trakasserier, kränkningar och - i många fall - renodlade våldtäkter. Det finns många gemensamma nämnare i detta och allt tyder på att den största handlar om makt. De som menat på att våldtäkter enbart sker av kulturella skäl, i hemmet eller utomhus i mörkret bör alltså tänka om.

I de flesta fall så handlar det om män i maktpositioner som utnyttjar sin ställning - både som lockbete och som ett sätt att få tystnad kring händelsen i fråga. Man har makten och man använder den. Om det sedan handlar om producenter, journalister, skådespelare, lärare, politiker eller om tv-personligheter är i sammanhanget irrelevant: det viktiga är att makten dessa personer tillskansat sig används på ett lagvidrigt sätt. Metoo har visat att den synliga lilla snöhögen tillhör ett gigantiskt, dolt isberg och detta isberg är något som måste krossas.

Många ställer sig frågan om varför alla dessa kvinnor träder fram först nu. Om man blivit utsatt för en våldtäkt för flertalet år sedan - varför har man inte anmält den och varför väljer man inte att göra det nu? Först och främst så ska vi säga att det hela inte är så enkelt som många verkar göra gällande. En våldtäkt är bland det värsta man kan råka ut för. Det handlar om en kränkning av det allra heligaste och de sker lika mycket sexuellt som känslomässigt.

Såren på insidan som en våldtäkt för med sig tar tid att läka - om de överhuvudtaget gör det. Handlar det sedan om en våldtäkt utförd av en högt uppsatt man - en respekterad och välkänd sådan - ja, då blir det ännu svårare. Ord står mot ord, den enes röst väger tyngre och låter högre - tjejen lämnas åt sitt eget öde. “Inte kan väl han…”. Jo, det kan han.

Rättslig hjälp och känslomässigt stöd vid en våldtäkt

En av anledningarna till att en våldtäkt aldrig anmäls handlar just om att ord ofta står mot ord. Även om fysiska skador skulle finnas - och vara dokumenterade - så är det svårt att leda en våldtäkt i bevis. I många fall så läggs anmälan ner redan vid förundersökningen och det gör att många offer ger upp. Skulle sedan en våldtäktsanmälan ta sig hela vägen till domstol - ja, då kommer offret att peppras med förnedrande frågor som handlar om huruvida tjejen i fråga bar utmanande kläder, om hon i själva verket inte var med på det och om hon kanske håller på med någon typ av personlig vendetta. Dessutom så handlar det ofta om en segdragen process.

Det är inte så konstigt att anmälningarna uteblir, men vi ska även säga att det finns hjälp. Vi skulle säga att den avgörande hjälpen ligger i att anlita rätt typ av advokat. Dels så får man den nödvändiga hjälpen mot pressande - förnedrande - frågor, dels får man hjälp genom polisförhör, genom hela förundersökningen och slutligen vid rättegången.

Under tiden så kan man som offer även få psykologiskt hjälp - sanktionerad av advokatbyrån och man får, framförallt, en axel att gråta mot och ett stöd genom hela processen. Oavsett hur lång den blir.

Du är inte ensam

Man står inte ensam om man anlitar rätt sorts advokat och det är just känslan av att vara ensam som många offer upplever som allra värst. Metoo har visat att det finns många offer därute och att man definitivt inte är ensam. Låt oss hoppas att fler anmäler de övergrepp de utsatts för och att de använder sig av en advokat som tar frågan på allvar.

Om du blir misstänkt för ett brott

5 okt 2017

Att bli misstänkt för ett brott betyder att någon, polisen eller annan, har anledning att tro att du har gjort något olagligt. Antingen har någon gjort en anmälan mot dig till polisen, eller så har polisen fattat misstankar om dig. Att vara misstänkt är inte att vara dömd, och det är polisens och åklagarens uppgift att samla bevis mot dig i en brottsutredning, även kallad förundersökning. När en anmälan kommit in till polisen gör man, på egen hand eller tillsammans med en åklagare - som företräder samhället i ett brottsmål - en bedömning om skäl finns att inleda en förundersökning mot dig.

Förundersökning och åtal

Det finns två mål med förundersökningen, att identifiera misstänkta personer och att undersöka om bevismaterialet håller för ett åtal. Om brottet är allvarligt leder åklagaren förundersökningen och ger polisen instruktioner om hur de ska gå till väga i brottsutredningen. Vid mindre allvarliga brott är det polisen själva som leder förundersökningen och när den är färdig presenteras den för åklagaren som avgör om åtal ska väckas. Förundersökningen läggs ner om ingen misstänkt hittas, eller om det anses att de insamlade bevisen inte kommer att hålla i en rättegång, dvs är tillräckliga för att få en person dömd för brott.

Ett viktigt begrepp i det här sammanhanget är objektivitetsprincipen, som innebär att åklagaren inte står i direkt motsatsförhållande till dig som misstänkt, utan även har skyldighet att samla in och redovisa bevis och vittnesmål som talar till din fördel.

Förhör

Om förundersökningen visar att det finns skäl att misstänka dig för ett brott blir du kallad till förhör hos polisen. Du blir kallad via telefon eller brev. Om du efter två kallelser inte kommit till förhöret utan giltigt skäl blir du hämtad av polis.

Under förhöret berättar polisen om misstankarna mot dig, och du får chans att ge din bild av saken och om du anser dig vara skyldig eller oskyldig till brottet.

Offentlig försvarare

När du blir misstänkt för ett brott, och om brottet anses vara allvarligt nog att ge dig fängelsestraff, har du rätt till en offentlig försvarare. En offentlig försvarare är din företrädare i ett brottsmål och har som uppgift att föra din talan gentemot åklagaren. När du först blir kallad till förhör ska polisen informera dig om du har rätt till en offentlig försvarare och för dig som misstänkt är det alltid bra om en försvarare kopplas in så fort som möjligt, eftersom de inledande förhören hör till de viktigaste i en brottsutredning. Om det finns oklarheter gällande straffgrad för det du är misstänkt för ska polisen ändå fråga dig om du vill ha en advokat närvarande vid förhöret.

Efter förhöret får du gå, om inte brottet du misstänks för är av allvarlig art, eller om det bedöms att det finns risk för att du begår nya brott eller flyr. I så fall tar åklagaren beslut om att du ska anhållas.

Anhållande

Om du blir anhållen har åklagaren tre dagar på sig att besluta om du ska häktas för brottet. Under anhållandet har du rätt till viss kontakt med anhöriga. Om det finns skäl att tro att du kan skada utredningen genom information utifrån kan åklagaren besluta om restriktioner kring exempelvis telefonsamtal, tv, tidningar och internet

Häktning och rättegång

Blir du häktad kommer ditt fall att tas upp i en rättegång i tingsrätten. I rättegången avgörs om du är skyldig till brottet. Du företräds av din försvarsadvokat, antingen den offentliga försvararen eller ett juridiskt ombud du själv anlitat. Åklagaren företräder samhället. Åklagaren måste kunna bevisa att det är ställt utom allt rimligt tvivel att du begått brottet, annars blir du inte dömd.

Hur går det till med häktning vid misstanke om brott?

7 sep 2017

Den som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse kan bli gripen av polis. Huruvida det faktiskt leder till häktning finns det en del faktorer som påverkar. Innan det går så långt finns det en del moment som ska ske på vägen. Den som är misstänkt för brott har under den här tiden rätt till offentligt försvar i många fall.

I det inledande skedet

Den som är misstänkt för brott kan gripas. Det gäller dock att brottet kan ge fängelse för att polisen faktiska ska ha laga rätt att utföra gripandet. När gripandet väl har skett samråder polisen med en åklagare och kan begära personen anhållen.

För att anhålla den som är misstänkt för brott gäller det att det finns starka skäl att tro att den som är misstänkt faktiskt utfört brottet. Ytterligare en anledning till att en misstänkt anhålls kan vara att det finns skäl att tro att personen kan avvika eller försvåra utredningen. ”Försvåra utredningen” kan till exempel handla om att den som är misstänkt för brottet kan förstöra bevismaterial.

En framställan görs

När ett beslut om att anhålla den misstänkte har tagits är det upp till åklagaren att skicka in en häktningsframställan till domstolen. Det här betyder att åklagaren vill att personen som för närvarande är anhållen också ska häktas. En häktningsframställan får inte skickas in för sent, utan måste göras samma dygn eller dygnet efter. Det händer dock att en åklagare kan vänta i upp till tre dygn innan framställan lämnas in.

Domstolen förhandlar

När berörd domstol mottagit en häktningsframställan ska en förhandling, så kallad häktesförhandling, ske samma dygn eller dagen efter. Domstolen fattar då ett beslut om den som är misstänkt för brottet ska sättas i häkte eller om han eller hon ska släppas på fri fot.

Häktningen

Om domstolen beslutar om häktning ska den misstänkte tas i förvar och häktas. Det här måste ske senast fyra dagar efter att han eller hon anhölls. Den som är misstänkt för brott har fram tills det här skedet, i de flesta fall, haft rätt att få en offentlig försvarare som tillgodoser hans eller hennes intressen under processen.

En person som är häktad ska befinna sig där tills dess att domstolen har gett en dom gällande det brott som personen är misstänkt för. I samma veva beslutas det om personen ska sättas på fri fot eller stanna kvar i häktet.

När en person häktas har polisen inte längre ansvar för honom eller henne. Polisen ansvarar för den misstänkte medan denne är anhållen, men när det blir tal om häkte övertar Kriminalvården ansvaret.

Om du vill ha mer information kring val av advokat om du eller någon i din närhet är misstänkt för ett brott, läs här.

 

Kan ensam vårdnad vara en bra lösning?

15 jul 2017

Det finns ett sund grundtanke i Sverige gällande vårdnaden om barnen och detta är att man alltid ser till vad som är bäst för dessa. Men, vad är egentligen den bästa lösningen – är det gemensam eller ensam vårdnad? Det bästa i de flesta fall är att man har gemensam vårdnad om sina barn och att man även vid en skilsmässa fortsätter att dela på ansvaret och allt som hör uppfostran till – mat på bordet, kärlek, omsorg, trygghet – men att detta sker på varsitt håll snarare än under samma tak.

Detta är utgångspunkten; men ibland så fungerar detta inte och där ser man att en förälder stämmer den andre och ansöker om ensam vårdnad av de gemensamma barnen. Motsätter sig den andre föräldern denna ansökan om ensam vårdnad så har man således inlett en så kallad vårdnadstvist och det är något som inte är någon lätt process att lösa.

En vårdnadstvist tar ofta lång tid att lösa, det är en stor känslomässig prövning och det slår framförallt mot dem som det hela handlar om: barnen. Att se att en förälder ansöker om ensam vårdnad och där det påbörjas en vårdnadstvist är något som kan ge stora känslomässiga sår och som kan sitta kvar genom hela livet. Därför bör man vara försiktig innan man ansöker om ensam vårdnad och man bör verkligen se att det finns goda grunder innan man lämnar in stämningsansökan gentemot den andra föräldern.

En skicklig advokat för ensam vårdnad

För; naturligtvis finns det goda grunder till varför man ska söka om ensam vårdnad också och om vi bortser från de uppenbara – narkotikamissbruk, pedofili, kriminalitet av det grövre slaget, grav psykiskt sjukdom – så kan det även finnas andar anledningar som påvisar att barnen de facto mår bättre om ensam vårdnad tillfaller den ene parten snarare än att gemensam sådan ska fortsätta.

Visar exempelvis den ene föräldern upp klara samarbetsproblem där hen exempelvis inte lämnar/hämtar barnen på överenskomna tider, där denne inte sköter sin ekonomiska del eller där det finns exempelvis risk för kidnappning – ja, då kan dessa skäl vara uppenbara tecken på att den andre ska få ensam vårdnad.

Oavsett skäl dock: en vårdnadstvist är en tuff process för samtliga inblandade och man bör som förälder vara beredd på detta. Här kan en skicklig advokat vara det bästa stöd man kan få och den enda vägen till ensam vårdnad.

Juridisk hjälp ger en bättre chans till ensam vårdnad

24 jun 2017

Vem tar hand om barnen om ni skiljer er? Det är en fråga som det inte finns något enkelt svar på; allt utgår från varje skilsmässa och beror helt på i vilken anda en sådan sker. Det vanliga är att två stycken föräldrar som skiljer sig från varandra även fortsättningsvis fortsätter att ha en gemensam vårdnad om sina barn och där dessa bor enligt ett uppgjort schema hos både mamma och pappa; en modell som också är den som i de flesta fall är att föredra.

Ser man exempelvis hur svenska staten ser på frågan om vårdnad så är detta också det som föredras och detta är något som försvårar för en part som ansökt om ensam vårdnad. Det finns nämligen många fall där föräldrarna inte alls kommer överens vid sin skilsmässa om hur vårdnaden ska fortlöpa och där den ena parten stämmer den andra för att få till stånd ensam vårdnad om barnen.

Här har man – förutsatt att den andre motsätter sig detta – inlett en vårdnadstvist och detta är något som man i allra högsta grad ska försöka undvika. Naturligtvis här helt beroende på situation. I vissa fall så är ensam vårdnad det absolut bästa alternativet och något som måste tilldömas den ena föräldern. Skulle exempelvis den andre föräldern vara en missbrukare, lida av grav psykiskt störning, vara kriminell, vara en pedofil eller annat allvarligt  – ja, då är en sådan miljö definitivt inget där ett barn ska växa upp och där är alltid ensam vårdnad något som måste beslutas.

Svårt att få ensam vårdnad i Sverige

Dock; vi nämnde ovan att man från statens sida ser gemensam vårdnad som det bästa alternativet och det här gör att man kan ha svårt att vinna vid en vårdnadstvist. Har man inga konkreta skäl eller bevis på att sin forne partner är olämplig som förälder – ja, då kommer man också att ha svårt att få till stånd ensam vårdnad.

Det som rekommenderas här är att man – om det inte finns något sätt att komma överens med den andre föräldern och om man verkligen anser att denne är olämplig som vårdnadstagare – att man anlitar ett bra juridisk ombud; ett erfaret sådant som arbetat vid fler vårdnadstvister och som har vana av sådana.

Om man inte har rätt hjälp – ja, då får man helt enkelt svårt att vinna en vårdnadstvist. Staten ser alltid från barnens bästa och då detta innebär en regelbunden kontakt med båda föräldrarna så ska det mycket till för att ändra gemensam- till ensam vårdnad. På gott och ont; som vi sa – i vissa fall så bör det inte finnas några tvivel om att just ensam vårdnad är det bästa – och enda! – alternativet.

Narkotikabrott i Sverige – fakta och lagar

24 maj 2017

Ett narkotikabrott innebär att man bryter mot narkotikastrafflagen, d.v.s allt icke tillåtet innehav av narkotika. Enligt den svenska narkotikastrafflagen definieras narkotika som

”läkemedel eller varor som är farliga för hälsan med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som enkelt kan omvandlas till varor med såna egenskaper eller effekter och som antingen på den grunden är föremål för kontroll enligt en internationell konvention som Sverige har biträtt eller av regeringen har proklamerats vara att betrakta som narkotika.”

Olika grader av narkotikabrott

Narkotikabrott delas upp i två kategorier – ringa eller grovt.

  • Ringa narkotikabrott – Narkotikabrottet bedöms med hänsyn till arten och framför allt mängden narkotika som gärningsmannen anträffas med. Ringa narkotikabrott bestraffas med böter eller fängelse i högst ett halvår. Har den dömde körkort kan också Transportstyrelsen kräva genomförandet av en missbruksutredning. Missbruksutredningen består vanligtvis av ett månatligt drogtest som utförs under 6 månaders tid. Om testet inte genomförs dras den dömdes körkort in. Testet kostar ungefär 6 000 kronor.
  • Grovt narkotikabrott – Ett narkotikabrott klassas som grovt ifall det har utgjort ett led i en organiserad verksamhet som har bedrivits i en större omfattning, eller yrkesmässigt. Ett narkotikabrott kan också vara grovt om det är en särskilt stor mängd narkotika som brottslingen har innehaft eller förknippats med. Rätten tar också hänsyn till om drogtypen är särskilt farlig eller av en hänsynslös art. Straffet för grovt narkotikabrott är fängelse. Som lägst 2 år, som högst tio år.

Typer av narkotikabrott

En vanlig typ av narkotikabrott är att den smugglas genom landsgränser. DE svenska lagarna och reglerna kring in- och utförsel av narkotika hittar man i 3 § lagen (2000 : 1225) om straff gällande smuggling.

Vårdslöshet med narkotika är ett annat brott, där den som till följd av grov oaktsamhet begår narkotikabrott döms till böter eller fängelse i upp till 1 år. I sådana fall som anses ringa , döms inte till ansvar.

Exempel på fall

  • Tre personer som tillsammans skaffat sig 100 stycken ecstacytabletter dömdes för grovt brott. Det här trots att det inte kunde styrkas att tabletterna var avsedda för annat än eget bruk.
  • En person som hade förvarat 450 stycken ecstacytabletter och i överlåtelsesyfte förvärvat fem liter GHB dömdes för grovt narkotikabrott. Han sålde 3,35 liter av GHB:en. Brottet ansågs vara grovt eftersom det utgjorde ett led i en större verksamhet.

Läs mer om narkotikabrott här.

Straff för en misshandel varierar

1 dec 2016

För många är en misshandel något som man inte alls kan tänka sig – man kan inte någonsin se sig själv i en situation där man fysiskt ger sig på en annan människa och med våld försöker lösa en konflikt. För andra så är det tyvärr inte ett stort steg att ta. Det vill säga, man måste i en misshandel även väga in olika faktorer. Du kan ha en dålig dag, du kan vara stressad och du kan frukta för ditt liv – saker som inte får dig att tänka rationellt och som kan få det att svartna för ögonen och där du inte längre kan kontrollera dina impulser.

Missförstå oss rätt här – att fysiskt ge sig på en annan människa är naturligtvis förkastligt; men det kan hända och dessutom ska vi även ta hänsyn till att en misshandel inte per definition behöver vara lik en annan. Straffskalan för en misshandel utgår nämligen efter fyra stycken typer av misshandlar – ringa misshandel, misshandel, grov misshandel och synnerligen grov misshandel – och straffet man riskerar kan sträcka sig från böter till tio års fängelse.

Det är således slarvigt att säga att någon person är dömd för misshandel då denna i själva verket kan röra sig om allt från en kraftfull lavett till ett rent påhopp med exempelvis ett järnrör.

En bra advokat är att föredra vid en misshandel

Med detta sagt så tänkte titta lite närmare på vilken typ av roll en advokat spelar vid en misshandel och tyvärr så kan vi här säga att valet av en sådan är oerhört viktig: både för den som står åtalad och för den drabbade personen. Det är nämligen så att det i många fall visat sig avar avgörande för en åtalad att skaffa sig en erfaren advokat för att få till stånd en lindrig dom – baserat på den skala av misshandlar som finns och som vi ovan nämnde.

Kort sagt; står du åtalad för en ringa misshandel så kommer ditt mål att vara att bli friad eller få ringa böter för denna och här har du utan tvekan en större chans till detta genom att anlita en erfaren advokat.

Hur kommer då en misshandlad person in i detta? Jo, har du blivit drabbad så är det viktigt att du har ett målsägarbiträde vid din sida och samma sak rörande erfarenhet gäller här – väljer du ett ombud utsett av Tingsrätten så riskerar du att bli ”överkörd” och där din talan inte kommer fram. Genom att välja ett erfaret målsägarbiträde så kommer ni att bättre kunna analysera processen och se till att ingenting lämnas åt slumpen.

Läs mer om misshandel här: http://www.misshandel.nu/.

Guide till brottmål

Här kan du finna information om brottmål.  Vad är ett brottmål? Skillnader mellan brott och civilmål? När kan jag kontakta brottsoffermyndigheten och varför? Hur går en rättsprocess till? Det och mycket annat kan du läsa om här.