Uppsåt och det subjektiva rekvisitet

Om ett företag är försenat med sina skatteinbetalningar så kan styrelsen bli personligt betalningsskyldiga för skatteskulderna. Ett personligt företrädaransvar träder då i kraft enligt reglerna som går att finna i 59:e kapitlet i skatteförfarandelagen. För att en styrelseledamot ska bli skyldig att betala skatterna så krävs det att skatteverket kan visa att ledamoten har agerat antingen med uppsåt eller med grov oaktsamhet. Det kan antingen röra sig om aktiva handlingar som har påverkat att skatterna inte kan eller kommer att betalas som exempelvis att gömma undan pengar och försöka smita från skatterna. Det vanligaste är dock att skatten inte betalas eller kan betalas på grund av underlåtenhet alltså att man inte har haft koll på kassaflödet, företaget har levt över sina tillgångar och kan därmed inte betala skatteskulden. 

Kort om det subjektiva rekvisitet och företrädaransvar

Rekvisitet är en term inom juridiken som innebär att några påståenden i en lag är genomförda och därmed är lagen bruten. En lag tillåter eller begränsar något med ett antal påstående och om några av dessa påståenden är genomförda eller "brutna" så är lagen bruten. Subjektiva rekvisitet innebär att lagen är bruten med avsikt eller uppsåt. I det här fallet så betyder det att företrädaransvar träder i kraft när någon eller några i styrelsen har underlåtit sin plikt att säkerställa inbetalningar av skatteskulder före förfallodagen. 

Vad innebär uppsåt?

När ett företrädaransvar träder i kraft så har skatteverket kunna visa på att en eller flera ledamöter i styrelsen har agerat med oaktsamhet eller med uppsåt. Att med uppsåt inte betala företagets skatteskuld betyder alltså att styrelsen med avsikt eller egen vilja har undvikit att betala skatteskulden av någon anledning. Det kräver alltså en medvetenhet från ledamotens sida för att ha agerat med uppsåt. 

Exempel på uppsåt

Ett ganska självklart exempel på när skatteskulden uppsåtligen har undvikit att betalas är när företaget har haft en mycket ansträngd ekonomi och styrelsen har stått inför dilemmat att antingen betala skatteskulden eller betala ut löner till de anställda eller för sina egna styrelsearvoden. Om skatteverket då kan påvisa att det har funnits pengar på kontot strax innan förfallodagen men att skatterna inte har betalats till förmån för löneutbetalningar så har styrelsen agerat med uppsåt. Ett annat exempel är när ett företag står inför ett investeringsbeslut och det finns tydliga protokoll som påvisar att företagets rådgivare eller revisor har påtalat att investeringen inte kan genomföras på grund av likviditetsbrist. Om styrelsen då har beslutat att istället för att följa avrådan, satsa på att genomföra investeringen och det sker på bekostnad av inbetalda skatter så har styrelsen återigen agerat med uppsåt. 

12 Jul 2018

Guide till brottmål

Här kan du finna information om brottmål.  Vad är ett brottmål? Skillnader mellan brott och civilmål? När kan jag kontakta brottsoffermyndigheten och varför? Hur går en rättsprocess till? Det och mycket annat kan du läsa om här.