Begreppet tredskodom dyker upp i rättsliga sammanhang emellanåt, men vad innebär egentligen en tredskodom? Här berättar vi mer om detta juridiska begrepp.
En tredskodom kan meddelas när en av parterna inte kommer till en rättslig förhandling. Det gäller även om motparten inte kommer med ett motiverat skriftligt svar. Detta betyder i praktiken att den som inte är på plats i rätten förlorar målet. Om parten som vinner målet dessutom haft rättegångskostnader som vederbörande har begärt ersättning för så döms den förlorande (icke närvarande) parten att betala dessa kostnader. Detta förutsatt att de ligger på en rimlig nivå. Den tredskodömda personen får dessutom betala sina egna rättegångskostnader.
Den part som dömts enligt tredskomodellen har ingen möjlighet att överklaga domen eftersom det inte genomförts en rättegång. Chansen för den dömde att få ”upprättelse” är att skriftligen ansöka om att målet ska tas upp igen. Om rätten godtar ansökan så tas målet upp för ny behandling i tingsrätten.
Tredskodomar är vanligast i så kallade dispositiva tvistemål. Detta betyder att menar man att det är fall där det finns en rimlig chans att parterna ska kunna komma överens.
Om en part inte infinner sig i rätten så förekommer det att rätten försöker nå parten innan man dömer ut en tredskodom. Det kan i vissa fall handlar om annonser i tidningar, annan media eller på nätet för att få personen att inse hur allvarligt det kan vara med en tredskodom. Så kallad återvinning måste begäras skriftligen till tingsrätten och kan bara begäras en gång. Om ansökan godkänns så tas det aktuella målet upp på nytt.
Enligt praxis brukar juridiska ombud ge den part som uteblivit fem minuters ytterligare respit, det vill säga möjlighet att dyka upp i rättssalen. Det finns dock ingen skyldighet för ombud att göra så.
Bakgrunden till systemet med tredskodomar hittar man i rättegångsbalken från 1942. Då övergick rättegångar från att utgöras via korrespondens till muntligt förfarande. För att råda bor på domstolstrots, som var ganska vanligt sedan tidigare så infördes begreppet tredskodom (ordet härstammar från tredska, motsträvighet). Sedan 2005 har tredskodomar utökats till att gälla även i fall där skriftliga yttranden inte kommer in i tid.
Sammanfattningsvis innebär en tredskodom alltså att en part förlorar en tvist, utan att prövning av sakfrågan i målet, har skett.